Den 10 augusti 1628 satte skeppet Vasa ut på sin jungfrufärd från Skeppsgården i Stockholm. Gustaf II Adolfs stolta krigsskepp var på väg mot Älvsnabben i skärgården för att plocka upp soldater, vapen och proviant. Regalskeppet, kungens skepp, var byggt för att strida i Trettioåriga kriget i Europa. Kriget mellan katolska och protestantiska länder började se dystert ut för den protestantiska sidan. Gustaf II Adolf ville säkra svenska intressen och beslöt sig för att rusta upp flottan. Vasa byggdes som det första skeppet av en flotta av femkrigsskepp, avsedda att vara de största och mest ansedda. Inga kostnader sparades för att bestycka och utsmycka Vasa. Hon skulle bli en symbol för stormakten Sverige och kungens auktoritet och glans. Vasa utrustades med ett femtiotal bronskanoner med av vikt på 72 ton. Utsmyckningen av över 500 målade skulpturer och dekorationer, fastskruvade med järnbultar, bidrog till både den stora kostnaden och vikten på skeppet.

Olyckan

Olyckan

När skeppet seglade ut hade tusentals människor samlats för att se avfärden. Kanonportarna var öppna och Vasa sköt salut när man lämnade hamnen. Efter bara några minuter fylldes Vasas segel av kastvindar och skeppet krängde till. Vatten forsade in genom de öppna kanonportarna. Endast 120 meter från stranden sjönk Vasa ned på 32 meters djup. Mellan 30 och 50 besättningsmän drunknade trots det korta avståndet. Felaktiga mått, en alltför tung last och dålig simkunnighet orsakade Vasas katastrof.

Bärgningen

Redan efter några dagar gjordes försök att bärga skeppet. Resultatet blev bara att Vasa sjönk djupare ner i dyn. Några försök till gjordes men så småningom gav man upp. Inte förrän 333 år senare, år 1961, hade tekniken utvecklats så att en bärgning var möjlig. Intresset var stort. När skeppet bröt vattenytan var tevekameror och journalister från hela världen, särskilt inbjudna gäster och tusentals åskådare på plats. Aldrig tidigare hade man lyckats bärga ett så gammalt skepp och i så bra skick. Mellan 1961 och 1988 förvarades Vasa i en tillfällig byggnad, Wasavarvet, på Djurgården. Wasavarvet tjänade som ett provisoriskt museum där åskådare gick på en ställning längs skeppet, inhöljt i konserveringsmedel.

Museet

King Carl XVI Gustaf

Vasamuseet invigdes 15 juni 1990 av kung Carl XVI Gustaf. Museet uppfördes efter en utlyst arkitekttävling, vilken vanns Månsson & Dahlbeck Arkitektkontor. Byggnaden, som exteriört påminner om ett tremastat skepp, går i färgerna falurött, gult, svart, blått och brunt. Taket är täckt av koppar och sticker iväg i olika höjder och riktningar.  Inredningen är av naturmaterial och i samma färger som utsidan. Den stora utställningshallens höjd på 34 meter gör att skeppet kan visas med stående rigg. Fartyget kan beskådas från sex olika våningsplan. I de olika utställningslokalerna, på en sammanlagd area av 12 700 kvadratmeter, kan man följa Vasas historia. Välgjorda och vackra bilder, modeller och filmer berättar om 1600-talet, byggandet av Vasa, olyckan, makten och härligheten, kvinnornas historia, livet ombord, krig och strider samt, naturligtvis historien om den mödosamma men lyckade bärgningen.  Vasamuseet, som välförtjänt vunnit arkitekturpriset Kasper Salinpriset, är ett av Statens maritima museer. Det ligger på Södra Djurgården i Kungliga Nationalstadsparken. Utanför Vasamuseet ligger ytterligare fyra museifartyg förtöjda, bland andra en torpedbåt.  Vasamuseet är ett av Sveriges mest uppskattade och välbesökta platser med 1,5 miljoner besökare per år.