Ett toalettmuseum låter ju helt befängt men sanningen är ju den att en toalett har också utvecklats och idag finns det ju vattenfyllda toaletter vilket inte fanns sådär 2500 år före Kristus.

Vad kan man förväntas se på detta museum?

På detta museum i New Delhi, Indien kan du faktiskt följa toalettens historia hela 4500 år tillbaka i tiden. Du kommer lära dig tekniken på en toalett och hur den har utvecklats, sanitära förhållanden och även lagstiftningsinsatsen som har utvecklats enormt mycket. Ett avträde eller utedass som det kallas finns faktiskt kvar idag på vissa ställen, denna typ av toalett är byggt av trä och avföringen samlas antingen i en grop ner i marken eller i ett uppsamlingskärl av något slag, oftast en hink. Med denna metod så får man alltså tömma kärlet själv och samlas det upp i en hink så gräver man ner avföringen direkt i marken då det kommer att komposteras i marken och bli till jord. Idag finns det modernare typer av utedass eller toaletter utan vatten. Även portabla varianter som man oftast använder i båtar eller husvagnar idag.

Det finns de med kärl precis som  på utedass bara det att själva toaletten är gjord i plast eller annat material än trä, avföringen hamnar också här i ett kärl som töms manuellt i skogen exempelvis. Det finns även förbränningstoaletter som bränner avföringen direkt när man har gjort sitt behov. Detta är en bekvämare variant och den är också då dyrare.

Bidé är en typ av hygieniskt sätt att tvätta sig efter toalettbesök, detta ser ut som en toalettstol ifrån dagens tid men istället är det en stråle som sprutar rakt upp och där över ställer man sig och tvättar av underlivet, på så sätt minskar man användandet av toalettpapper.

Ska man återgå till museets historia och användande så finns det till och med dikter uppsatta i samband med toaletterna.

Under medeltiden så användes de av kistor och gjorde sina behov i, en riktig överraskning för de motorrövare som trodde att kistan innehöll något fint och dyrbart, de romerska kejsarna använde sig av toalettpottor i guld och silver.

Intressant fakta och anekdoter finns att läsa på detta museum om utvecklingen av toaletterna.

Museet har dagligen besökare från hela världen, både sjuksköterskor, läkare, studenter, lärare, tjänstemän, ingenjörer, forskare ja människor av alla yrken kommer och besöker museet i hopp om att lära sig mer om toalettens utveckling.

Dagens toaletter är kopplade till vattenrör och kloaker som leder ner i speciella brunnar, vissa har egna brunnar i sin trädgård och dem töms 1-2 gånger om året av ett speciellt företag, så kallade slamsugare. En stor lastbil med en speciell behållare kommer och öppnar brunnen, lägger ner en långt och stort elastiskt rör och suger upp alla avföring ifrån brunnen. Har man ingen egen brunn så har man kommunalt avlopp och det betyder att all avföring färdas under marken till ett vattenreningsverk, avföringen kan bli biogas eller så bränns det. Vattnet ifrån denna brunn renas genom en mängd olika filter och blir till nytt dricksvatten.