Staden Guanajuato i Mexiko är för det mesta känt som en livlig universitetsstad, för sin härliga kultur och sin arkitektur. Denna stad ligger inuti en ravin och kan kännas igen ifrån ett flertal filmer. Ännu en utav stadens turistattraktioner är det så kallade ”Museo de las momias” som översatt till svenska betyder Mumie museet. Även museet i sig har visats upp på film, bland annat i vampyrfilmen ”Nosferatu the Vampire”, ifrån 1979. Har du alltid fascinerats utav mumier och deras historia är detta en självklar destination för dig. Detta museum sägs bjuda på en skräckinjagande men spännande upplevelse som du sent kommer att glömma.

För den som intresseras utav mumier vet att dessa har funnits sedan tusentals år tillbaka i tiden. De flesta förknippar nog mumier till Egypten, då mumifiering utav lik var som mest förekommande där. I Mexiko finner du, bland annat, de så kallade Mumierna av Guanajuato. Dessa mumier blev mumifierade och gravsatta efter ett kolerautbrott under 1800-talet. Efter stor nyfikenhet ifrån allmänheten valde man till slut att placera de mumier som var i bästa skick för display, och vid senare tid kom det att öppnas till ett museum, år 1969. Vissa mumier har fått plockas bort med tiden då dem inte hållits i ett tillräckligt bra skick men för närvarande sägs 120 mumier fortfarande visas upp för allmänheten. 59 utav dessa mumier visas upp stående på display, omringade utav mumier i kistor och en samling av benknotor och skallar. Det torra klimatet i Guanajuato sägs vara anledningen till att mumierna kunnat hållas i skick så pass länge.

Guanajuatos mest kända mumier

Mumierna kommer i varierande storlek och museet är bland annat känt för att inneha världens minsta mumie, ett mumifierat foster ifrån en gravid kvinna som föll offer för koleran. Vissa utav mumierna kan också ses med rester utav kläderna som dem bar när dem begravdes. Det sägs att några utav kropparna begravdes direkt i ett försök att stoppa spridningsrisken och detta ska ha lett till att vissa begravts levande. Det sägs vara förklaringen till några utav de hemska ansiktsuttrycken på vissa utav mumierna.

Kolerautbrottet i Mexiko varade så länge som från år 1829-1851 och tog många liv. Man var då tvungen att öppna ett flertal nya begravningsplatser runtom i staden. Kroppar lades i massgravar, källare och kistor gjorda utav trä eller cement, ovanför marken.

En utav mumierna som var bland de första att visas upp för allmänheten var kroppen av Remigio Leroy, en fransk läkare. Hans kropp stod ut från de andra då den hade blivit naturligt mumifierad när den legat i kistan. Detta sägs bero på att kroppen ska ha släppt ut fukt genom kistan och torkat ut genom den torra, svala luften runtomkring, vilket ska ha lett till en mer skyndsam förruttnelse och därav mumifiering.

En annan för museet känd mumie är Ignacia Aguilar, en kvinna som sägs ha begravts levande. Denna kvinna led utav en hjärtsjukdom som gjorde att hennes hjärta vid tillfälle slutade slå, detta ledde ofta till att hon tuppade av. Ignacias medvetslösa kropp gav folktron att hon dött, så hon placerades i en kista. När familjemedlemmar senare kontaktade en utav begravningsentreprenörerna och letade efter henne hittades hon död, liggandes i sidleds med armarna korsade över ansiktet.