Ett museum som jag har flera roliga barndomsminnen ifrån är Göteborgs naturhistoriska museum. Hit brukade jag gå både med mamma, pappa och med fritids. Det låg dessutom när där jag bodde så jag var även där med kompisar på fritiden några gånger. Jag minns bland annat den valfena som stod i entrén, den gången när museet fick in en valsunge som hade strandat på västkusten, eller hur jag alltid fick köpa en liten leksak i museets souvenirshop efter varje besök. Eftersom det här museet står mig så nära tänkte jag dela med mig om några av mina bästa minnen, samt berätta lite mer om museets historia och kollektion i den här artikeln. Häng med!

Historia och kollektion – Göteborgs naturhistoriska museum

Eftersom jag själv har så många härliga barndomsminnen från det här muséet tänkte jag låta huvuddelen av artikeln handla om just dessa. Men först ska jag ändå ge en lite kortare presentation av Göteborgs naturhistoriska museum. Göteborgs naturhistoriska museum grundades 1923 och ligger på Ekebacken i Slottsskogen. Den som vill besöka museet kan enkelt åka buss eller spårvagn till Linnéplatsen och sedan promenera ungefär fem minuter därifrån.

Museet har en stor samling av olika djurarter från hela världen. I denna kollektion ingår bland annat världen största bevarade blåval, den så kallade Malmska valen. Blåvalen strandade redan 1865 i Askimsfjorden och har sedan dess bevarats. Blåvalen är enormt stor och ibland tillåts besökare att gå in i valen. Det ska dock nämnas att den här blåvalen endast är 16 meter lång … en fullvuxen blåval kan bli uppemot 33 meter. Här finns även en stor afrikansk elefant som lockar mängder av besökare. Elefanten har stått på museet sedan 1952 och är berömd som en av världens främsta uppstoppade elefanter. Men här finns även mindre djur som småfåglar och gnagare. Museet sitter på en imponerande samling.

Minnen från Göteborgs naturhistoriska museum

Jag har flera fantastiska minnen från Göteborgs naturhistoriska museum. Det kanske främsta minnet är hur vi en gång gick dit med skolklassen. Museet hade precis fått in en valunge som strandat någonstans på Västkusten. Vi gick dit för att vi skulle få se arbetet med valen. Men upplevelsen var inte riktigt som vi tänkt oss. Valen var placerad utanför museet och man arbetade med att restaurera den genom att ta bort kött och dylikt från kroppen. Det var ju häftigt att få se en äkta val sådär, men jösses vad det luktade illa. Jag minns att stanken spred sig över en stor del av Slottsskogen under den tid som arbetet höll på.

Desto roligare minnen har jag från inuti museet. Jag minns hur jag brukade vara supernervös inför varje besök och tyckte det var så häftigt att gå in genom entrén och se den valfena som var placerad där. Fenan var monterad så att det såg ut som en val höll på att dyka ned i djupet. Sedan sprang jag snabbt in på museet och kollade på alla djur. Jag minns bland annat att de hade ett lejon som jag alltid ville bli fotograferad bredvid. Efter besöker fick jag också alltid välja en leksak i souvenirbutiken. Att komma hit var helt klart en av mina favoritsaker att göra när jag var barn!